Kan ”vanlig kanel” vara skadlig?
Den vanligaste kanelsorten som säljs i Sverige tillhör familjen Cassia kanel, till exempel Cinnamomum cassia, Cinnamomum aromaticum och Cinnamomum burmannii. Det är den sorten som säljs bland annat av Santa Maria. Den kanelsorten innehåller naturligt ett ämne som är giftigt för vår lever som heter kumarin. Ifall man får i sig för höga halter av kumarin över en längre tid kan levern ta skada. Därför får man i Sverige inte tillsätta kumarin till livsmedel och de livsmedel som naturligt innehåller kumarin har livsmedelsverket satt rekommendationer på hur mycket vi kan äta utan problem.
Hur mycket ”vanlig kanel” kan man äta?
Livsmedelsverket har tagit fram riktlinjer för hur mycket vi kan äta vid olika åldrar utan risk för leverskador:
| Ålder | Vikt (kg) | Tolerabelt dagligt intag (TDI) för kumarin (mg) | Mängd kanel som kan ätas dagligen utan risk |
| 4 år | 18 | 1,8 | ca 1/3 tsk |
| 8 år | 31 | 3,1 | ca 2/3 tsk |
| 12 år | 42 | 4,2 | knappt 1 tsk |
| Vuxen | 70 | 7,0 | knappt 1,5 tsk |
Fastän man kanske inte tar kanel på sin mat så skall man tänka på att kanelbullar, pepparkakor och andra kakor eller maträtter kan innehålla kanel.
Finns det kanel med mindre kumarin?
Ja, och den sorten heter Ceylon kanel men är inte lika vanligt i Sverige. Ceylon kanel är dyrare än den vanliga Cassia kanelen och har en annan smak. Ceylon kanel är söt i smaken men Cassia kanel är sträv och lite besk i smaken. Spicemaster som gör ekologiska kryddor har Ceylon kanel ifrån Indien. Ceylon kanelen har bara kumarin i mycket små mängder, så den kan man äta i högre doser än vad som är rekommenderat ovan.
Källor
- Livsmedelsverkets information om kumarin och kanel
- Eviras information om kumarin (Finska motsvarigheten till Livsmedelsverket)
Uppdateringar
- 2020-04-12, Uppdaterade brutna länkar till Evira och Livsmedelsverkets information kring kumarin, samt förtydligade texten i artikeln
- 2020-12-19, Bytte ut bilden på en äldre kanelburken till en nyare bild på kanel
Magister i Informatik (Lunds Universitet), 2,5 års lärarstudier (Högskolan Kristianstad) och fristående kurser inom Medicin, Näringslära och Teknik bland annat:
| Högskola/Universitet | Kursnamn | Högskolepoäng |
| Göteborgs Universitet | Antibiotikaresistensens problematik | 3 |
| Högskolan Dalarna | Medicinsk baskurs – Anatomi och fysiologi | 15 |
| Jönköpings Universitet | Gerontologi, grundkurs | 7,5 |
| Luleå Tekniska Universitet | Arbetsmiljö och stress | 7,5 |
| Uppsala Universitet | Medicinsk fysik | 8 |
| Uppsala Universitet | Grundläggande medicinsk genetik | 4,5 |
| Högskolan Kristianstad | Näringslärans grunder | 7,5 |
| Högskolan Kristianstad | Matallergi och intolerans | 7,5 |
| Högskolan Kristianstad | Näringsfysiologi | 7,5 |
| Umeå Universitet | Kost vid graviditet och amning | 7,5 |
| Umeå Universitet | Fysisk aktivitet och hälsa för KRAFT-instruktörer | 7,5 |