Glutenintolerans, Matallergi, Matintolerans, Mjölkallergi, Sojaallergi

Hur vet jag om jag har matallergi eller matintolerans?

by Lise-Lotte Thuse

Notera uppdateringsdatum för denna sidan. Normalt sett uppdaterar vi inte alla sidor fastän nyare kunskap har kommit. Vänliga hälsningar redaktionen på Matintolerans Magazin

Publicerad: 2011-06-25
Uppdaterad: 2020-06-20

Hur fungerar kroppens immunförsvar?

I kroppen finns  en stor mängd mikroorganismer (organismer som är så små att de bara kan ses med mikroskop). Några utav mikroorganismerna kan framkalla sjukdomar och kallas patogener. Patogener kan orsaka t.ex. influensa, förkylningar, urinvägsinfektion, etc. och en utav immunförsvarets uppgifter är att skydda oss mot patogener som kan göra oss sjuka. Immunförsvaret består bland annat utav hud, slemhinnor (t.ex. halsen, tarmväggar), vita blodkroppar och pH-värdet i magsäcken (surt och dödar bakterier) (Sand O., et. al, 2009; Hedlin G., et. al. 2007).

Hur hänger kroppens immunförsvar ihop med matallergi?

Delar utav kroppens immunförsvar anpassar sig kontinuerligt genom att skapa antikroppar för att kunna oskadliggöra patogener. Det är på så vis immunförsvaret skyddar oss mot t.ex. infektioner. Tyvärr kan antikroppar även tillverkas som reagerar på ämnen som inte är patogener såsom mjölkprotein, gräspollen, damm, kvalster, etc. Ämnen som kroppen kan få en allergisk reaktion mot heter antigen (Ag) eller allergener. När kroppen får en allergisk reaktion har delar utav kroppens immunförsvar, d.v.s. en del antikroppar reagerat på allergener och det kan bli allvarliga kroppsliga reaktioner i form utav inflammationer (Hedlin G., et. al. 2007).

Matallergi kan ge symptom såsom klåda eller svullnad i mun eller svalg, illamående, magsmärtor, diarré, etc. Livsmedel som har hög risk att kunna framkalla matallergi är mjölk, hönsägg, fisk, nötter, jordnötter, skaldjur, citrusfrukt, tomat, jordgubbar, äpplen och kiwi (Hedlin G., et. al. 2007).

I vilka åldrar är det vanligt att få matallergi eller matintolerans?

Matallergi är vanligt bland späd- eller småbarn (första 2 åren) som frekvent får mjölkallergi, äggallergi, fiskallergi eller jordnötsallergi. Förutom matallergier hos småbarn är även matintolerans det vill säga känslighet mot röda, orange och gula färgämnen (i t.ex. bär, frukt, grönsaker eller juice) vanliga och ofta hos barn med eksem eller känslig hud. Matintoleransen mot färgämnena kan ge eksem eller utslag (Hedlin G., et. al. 2007).

Under tonåren blir jordnötsallergi, hasselnötsallergi, skaldjursallergi allt vanligare. Pollenallergi och tillhörande korsallergier ökar även under tonåren, som kan ge korsallergi mot selleri, paprika, persilja, koriander, vitlök, anis, fänkål, kummin, kamomill, malört, solrosolja och senap för dem med gråbopollenallergi (Hedlin G., et. al. 2007).

Vuxna kan ha kvar allergi mot jordnöt, nötter, fisk och skaldjur.

Glutenintolerans (celiaki) kan utvecklas både som spädbarn, tonåring eller vuxen. Spädbarn kan få symptom såsom lös, kletig avföring, går inte upp i vikt, minskar i vikt, stannar i växt och blir kinkig. Hos tonåringar kan pubertetsutvecklingen bli försenad.  Vuxna kan bli trötta, få anemi och kroniska magbesvär (Hedlin G., et. al. 2007).

Hur kan läkare utreda matallergi eller matintolerans?

Att utreda matallergi eller matintolerans kan vara svårt och olika läkare använder olika metoder för att genomföra det. Några möjliga tillvägagångssätt för utredning är:

  • kostanamnes (kost historik), läkaren ställer frågor om personens liv, kost och vanor för att försöka ta reda på vilka besvär man har och vad de kan bero på.
  • blodprov, man tar ett vanligt blodprov och skickar iväg till laboratorium för att se ifall det finns allergi-antikroppar i blodet. Fastän provet inte visar några allergi-antikroppar kan man ändå ha matallergi eller vara matintolerant.
  • gastroskopi, ifall man misstänker glutenintolerans för man ett litet rör igenom munnen ner till tunntarmen och tar en liten bit av tarmväggen som sedan undersöks i mikroskop. Ifall tarmluddet (provet) visar att tarmen är skadad då kan det vara glutenintolerans som har skadat tarmen. Ifall man har ätit glutenfri kost kan tarmen ha hunnit läkas och då ser man ingenting på ett sådant prov.
  • pricktest, med en nål sätter man in en liten mängd av ämnet man kanske reagerar på under huden och väntar i 15 min för att se ifall man reagerar. Hos äldre barn och vuxna är dock testen inte så användbar för att det är hög risk för felaktiga svar.
    (Hedlin G., et. al. 2007)

Källor

  1. Hedlin G., Larsson K. (red.).  2009. Allergi och Astma. Lund: Studentlitteratur.
  2. Sand O., Sjaastad Ø., Haug E., et. al.  2007. Människokroppen Fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber.

Uppdateringar

  • 2012-06-16, lade till bilden på läkaren överst på artikeln och bytte rubrik på referenser till källor
  • 2016-08-22, Döpte om namnet på artikeln till ”Hur vet jag om jag har matallergi eller matintolerans?” istället för ”Hur upptäcker man matallergi eller matintolerans?”.
  • 2016-08-23, Revision av innehållet med uppdateringar av texten. Lade till referenser till Hedlin, et. al. och Sand et. al.
  • 2020-06-20, Korrigerade smärre stavfel.

Läs vidare...