Forskning har funnit samband mellan vår tarmflora och sjukdomar i kroppen, som till exempel den kroniska sjukdomen psoriasis och specifika stammar med tarmbakterier. Inom forskningen talar man om ”gut-skin axis”, som beskriver kopplingen man tror sig se mellan tarmbakterier och hudsjukdomar. I en review studie ifrån 2016 sammanfattade forskare, ifrån University of Manitoba i Kanada, kunskapsläget kring tarmflorans samband med olika sjukdomar1 . De refererade till ett antal studier som visade att psoriasis patienter generellt hade lägre bakteriell mångfald och specifikt lägre halt utav vissa tarmbakterier (Coprococcus). Patienter som hade psoriasis artris hade lägre halt utav Akkermansia, Ruminococcus, och Pseudobutyrivibrio. I andra studier såg man att psoriasis patienter hade tarmflora som påminde om IBD (Irritable Bowel Syndrome) med låga halter av Faecalibacterium prausnitzii och förhöjda halter av E. coli.
Haines, läkaren som behandlat utifrån gut-skin axis
Den nyligen bortgångne, Läkaren P. Haines Ely, California University, publicerade i 2018 en artikel i den ansedda medicinska journalen Elsevier, och hävdade att psoriasis var en magsjukdom2 . Även han hade gjort en review av kunskapsläget och funnit studier som visade att psoriasis patienter saknade tarmbakterie stammarna Parabacteroides och Coprobacillus, hade låga nivåer av Prausnitzii och signifikant högre nivåer av E. coli. Han fann en rysk studie som visade överväxt av bakterier (Bifidobacterium, Lactobacillus, Enterococcus, S pyogenes, Streptococcus viridans) i tunntarmen hos 78,5% av de testade psoriasis patienterna. Helicobacter pylori infektioner återfanns hos patienter med kraftigt kliande psoriasis utslag (plack). Patienter med psoriasis artrit hade låga nivåer av Akkermansia och Ruminococcus.
Överväxt i tunntarmen ger låg magsyrahalt och vitamin B-12 brist
Haines skriver i sin artikel att vitamin-B12 brist samt låga magsyra halter ses ofta i samband med bakteriell överväxt i tunntarmen. Han fann även samband mellan högt alkohol intag och Helicobacter pylori infektioner.
Bakteriell överväxt i tunntarmen uppstår vid moderat intag av alkohol. Vid intag av alkohol sänks mängden Lactobacillus bakteriestammar i tarmen. Alkohol minskar mängden LCFA (Long Chain Fatty Acids) i tarmfloran, som enligt laboratorietester kan används utav Lactobacilli för att växa. I studier på möss har man kunnat delvis kompensera minskningen utav Lactobacillus vid alkoholintag genom att ge mössen LCFA. Studier har visat att genom att ge patienter med leverskador Lactobacillus (probiotika) har man minskat överväxten i tunntarmen. Han såg generellt att bland sina egna psoriasis patienter att många utav dem hade ett högt alkoholintag.
Haines misstänkte att psoriasis patienterna hade problem med levern som inte syntes på rutintesterna för leversjukdomar utan som krävde tester utav gallan och/eller gallgången.
Behandling
Haines behandlade sina psoriasis patienter med olika metoder som kortfattat var:
- Probiotika Saccharomyces boulardii, oralt dagligen i 2 månader, för att behandla Helicobacter pylori infektioner (om de finns)
- Probiotika Lactobacillus rhamnosus, för att behandla tarmflora som fått utstå alkohol
- Antibiotika medicinen Azithromycin, i 4 månader, för att bli av med S pyogenes, (överväxt utav den i tunntarmen)
- Antibiotika medicinen Sulfasalazin
- Probiotika S boulardii för att motverka negativ effekt av antibiotika på tarmfloran
- Receptfria ”Bile acid factors”, kosttillskott som stimulerar ökad gallproduktion
- Quercetin (naturligt gult färgämne) och kurkummin (finns i gurkmeja), för en antiinflammatorisk effekt
- Silymarin (mjölktistel), för att förbättra leverfunktion
- Absolut ingen alkohol, inga kolsyrade drycker eller mat som smakar starkt (ingen peppar, vitlök, lök eller lager blad)
- Undvika kött och äta mycket grönsaker, låg fetthalt i maten, undvika emulgeringsmedel
Resultat
Bara genom att använda medicinen Sulfasalazine har man i en dubbel-blind studie sett anmärkningsvärda skillnader hos 41% av deltagarna som hade psoriasis3 . I artikeln som Haines skrivit nämner han att han behandlat många patienter med hela eller delar av den rekommenderade behandlingen ovan med väldigt goda resultat och i hans artikel finns före- och efterbilder. På bilderna kan man se tydlig förbättring av psoriasis plack efter en månads behandling.
- 1.Forbes JD, Van Domselaar G, Bernstein CN. The Gut Microbiota in Immune-Mediated Inflammatory Diseases. Front Microbiol. July 2016. doi:10.3389/fmicb.2016.01081
- 2.Ely PH. Is psoriasis a bowel disease? Successful treatment with bile acids and bioflavonoids suggests it is. Clinics in Dermatology. May 2018:376-389. doi:10.1016/j.clindermatol.2018.03.011
- 3.Gupta AK. Sulfasalazine Improves Psoriasis. Arch Dermatol. April 1990:487. doi:10.1001/archderm.1990.01670280071013
Magister i Informatik (Lunds Universitet), 2,5 års lärarstudier (Högskolan Kristianstad) och fristående kurser inom Medicin, Näringslära och Teknik bland annat:
| Högskola/Universitet | Kursnamn | Högskolepoäng |
| Göteborgs Universitet | Antibiotikaresistensens problematik | 3 |
| Högskolan Dalarna | Medicinsk baskurs – Anatomi och fysiologi | 15 |
| Jönköpings Universitet | Gerontologi, grundkurs | 7,5 |
| Luleå Tekniska Universitet | Arbetsmiljö och stress | 7,5 |
| Uppsala Universitet | Medicinsk fysik | 8 |
| Uppsala Universitet | Grundläggande medicinsk genetik | 4,5 |
| Högskolan Kristianstad | Näringslärans grunder | 7,5 |
| Högskolan Kristianstad | Matallergi och intolerans | 7,5 |
| Högskolan Kristianstad | Näringsfysiologi | 7,5 |
| Umeå Universitet | Kost vid graviditet och amning | 7,5 |
| Umeå Universitet | Fysisk aktivitet och hälsa för KRAFT-instruktörer | 7,5 |
