Notera uppdateringsdatum för denna sidan. Normalt sett uppdaterar vi inte alla sidor fastän nyare kunskap har kommit. Vänliga hälsningar redaktionen på Matintolerans Magazin

Uppdaterad: 22 mars, 2017
Skuggprofil i höstsol

Vetenskapliga studier visar samband mellan D-vitamin och matallergi

I både mindre och större vetenskapliga studier har man sett att hur mycket D-vitamin kvinnan får i sig under graviditet och amning kan påverka om barnet utvecklar matallergi. Barn som hade D-vitamin brist vid 12 månaders ålder hade högre risk att utveckla matallergi, visade en studie med 5276 barn (Allen et al., 2013).

D-vitamin brist ökade risken för att barnen blev känsliga mot allergener, visade en mindre studie med 226 barn (Baek et al., 2014). Allergener är ett samlingsnamn för ämnen som kan framkalla olika former av allergi hos människor, som till exempel mjölk, soja, baljväxter, jordnötter, etc.

Hos 153 st gravida kvinnor med D-vitamin brist visade det sig att specifika typer av vita blodkroppar påverkades, och de vita blodkropparna är i sin tur kopplade till allergi och astma hos nyfödda (Vijayendra, Hemalatha  & Dinesh, 2015). Vita blodkroppar är involverade vid olika typer av allergiska reaktioner både vid matallergier och till exempel pollenallergi. Risken man såg i studien var att påverkan på de vita blodkropparna kunde göra att barnen hade högre risk att utveckla olika typer av allergier.

Gäller detta alla kvinnor och nyfödda?

För att säkerställa att resultaten ur studierna som beskrivits ovan gäller i alla situationer och för alla kvinnor så behövs fler och större studier. Förutom studier som funnit samband mellan D-vitamin och matallergi så finns det studier som inte funnit några samband. I en studie med 164 ammande kvinnor fann man inte att ett D-vitamin tillskott på 20 µg  gav någon effekt för att minska risken för matallergi hos barn, utan de som fick tillskottet hade högre risk för matallergi än de som inte fick tillskottet (Norizoe et al., 2014).

Varför visar studier olika?

När man utför studier på människor är det svårt att isolera det som skall testas utan att riskera att andra faktorer har påverkat resultatet. För att komma kring problemet försöker forskare att förutse vilka faktorer som kan påverka slutresultatet för att se till att det påverkar så lite som möjligt. I studier kring D-vitamin och om det påverkar matallergi har forskare i en del studier satt upp tabeller med information om deltagarna i studien, som till exempel ålder, kön, rökare/icke-rökare, arbetsförhållanden, antal soltimmar (man kan generera D-vitamin via solen), stressnivå (stress kan påverka upptag av näringsämnen såsom D-vitamin), etc. Därefter har de försökt att väga ihop informationen ifrån tabellerna med de mätvärden de fått ut när de tagit blodprover för att se vilka D-vitamin nivåer det fanns i kroppen hos mamman, fostret eller hos de nyfödda barnen beroende på vad de undersökte.

Felkällorna blir flera och det är en orsak till att man vill ha många studier och större studier före man vill gå ut med generell information och säga att forskningsresultaten är tydliga och gäller generellt.

Om man vill prova att ta D-vitamin hur mycket skall man ta?

D-vitamin är ett säkert kosttillskott att ta i rätt doser och i Sverige rekommenderar man att ta 10 µg för vuxna dagligen (Livsmedelsverket, 2017). Övre gränsen som man inte bör överstiga ligger för vuxna på 50 µg per dag (EFSA, 2006).

Artikeln är baserad på en litteraturstudie artikelförfattaren skrivit vid Umeå Universitet – Litteraturstudie, Påverkar D-vitamin nivå i blodet under graviditet eller amning risken för att barn utvecklar matallergi?.

 Referenser

Allen, K. J., Koplin, J. J., Ponsonby, A. L., Gurrin, L. C., Wake, M., Vuillermin, P., … Dharmage, S.C. (2013). Vitamin D insufficiency is associated with challenge-proven food allergy in infants. J Allergy Clin Immunol. Apr;131(4):1109-16, 1116.e1-6. doi:10.1016/j.jaci.2013.01.017.

Baek, J.H., Shin, Y.H., Chung, I.H., Kim, H.J., Yoo, E.G., Yoon, J.W., … Han, M.Y. (2014). The link between serum vitamin D level, sensitization to food allergens, and the severity of atopic dermatitis in infancy. J Pediatr. Oct;165(4):849-54.e1. doi: 10.1016/j.jpeds.2014.06.058.

EFSA. (2006). Scientific Committee on Food Scientific Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies. Hämtad: 2017-03-22. Ifrån: http://www.efsa.europa.eu/sites/default/files/efsa_rep/blobserver_assets/ndatolerableuil.pdf

Livsmedelsverket. (2017). Vitamin D. Hämtad: 2017-03-22. Ifrån: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/vitaminer-och-antioxidanter/vitamin-d/

Norizoe, C., Akiyama, N., Segawa, T., … Urashima, M. (2014). Increased food allergy and vitamin D: randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Pediatr Int, Feb;56(1):6-12. doi:10.1111/ped.12207.

Vijayendra C. A., Hemalatha, R. & Dinesh K. B. (2015). Reprint of ”Vitamin D deficiency in pregnant women impairs regulatory T cell function”. J Steroid Biochem Mol Biol. Apr;148:194-201. doi:10.1016/j.jsbmb.2015.01.026.

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.